Inga produkter i varukorgen.
Vårdens nedskärningar fortsätter – då vänder utvecklingen
Sjukvård
För andra året i rad väntas regionerna gå back minst 12 miljarder kronor, trots att man har gjort omfattande besparingar. Kvalitetsmagasinet har pratat med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, om hur vårdkvaliteten kan påverkas.
Foto: SKR och Arkiv
Vårdunderskottet i Sveriges regioner blev 12 miljarder för 2023. Årets underskott ser ut att nå samma omfattning, trots att personalkostnaderna har bantats ner rejält. Exempelvis har stopp av inhyrd personal lett till en sammanlagd besparing om 1,8 miljarder.
Men sparkraven håller alltså i sig, och regioner med svag ekonomi som ökat sin personalstyrka kan behöva dra ner till en rekordlåg nivå. I Östergötaland, Värmland, Sörmland, Örebro och Västra Götaland har ett stort antal fasta tjänster också försvunnit, sammanlagt 2100 stycken. Parallellt med detta har en del vård också samordnats till färre ställen i regionerna.
Uppgifterna kommer från facktidningen Vårdfokus enkät om eventuella varsel och hur personalstyrkan ändrats de senaste åren. Siffror över förväntat resultat har hämtats från delårsrapporter.
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, vet att riskanalyser har gjorts i samband med nedskärningarna. Hon tror inte att vårdkvaliteten riskerar att påverkas alltför hårt.
– De regioner som genomfört kraftiga åtgärdsprogram har också bedömt effekterna av dessa. I hög grad är effekterna för patienter ganska små, dock får några längre resvägar och på kort sikt kan det i några fall leda till längre väntetider.
Hur ser prognosen för nedskärningarna ut, vet man hur långt detta kan gå?
– De regioner som genomfört större åtgärdsprogram börjar nu bli klara med minskningen av anställda. Några regioner har bara vidtagit mindre åtgärder. År 2025 ser ekonomin betydligt bättre ut för alla regioner.
2100 tjänster har försvunnit, är detta en temporär åtgärd? Alltså verkar det som att en del kommer att tillsättas igen?
– Minskningen har främst skett genom naturlig avgång. Viktigt dock att sätta i relation till att många regioner ökade antalet anställda kraftigt i samband med pandemin, vilket innebär att minskningen då blir en återgång till antalet de hade innan pandemin.
