Forskarna tar hjälp av Kvalitetsmagasinet: Hjälp oss hitta rätt verksamheter

Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor i Kvalitetsteknik på Linköpings universitet, doktorerade för några år sedan med en undersökning om överstyrning av verksamheter, så kallad tampering.

Begreppet lyftes fram av kvalitets- och statistiknestorn Deming, och 2022 förklarade Magdalena Smeds det såhär i artikeln ”Gör mindre – lyckas bättre med förbättringsarbetet”:

– Det som begreppet säger är att när vi har en variation i en process ska vi bara agera på riktiga signaler och inte brus.

Magdalena Smeds identifierade fem manifestationer av tampering – från att sticka huvudet i sanden och inte göra något alls till oproportionerliga åtgärder som resulterat i en ond spiral av intensiv brandsläckning.

Skrev ett upprop

Nu har hon tillsammans med forskar-kollegorna Peter Cronemyr på Linköpings universitet, Jacob Hallencreutz på Uppsala universitet Campus Gotland samt Rickard Garvare och Erik Vanhatalo på Luleå tekniska universitet skrivit ett upprop till Kvalitetsmagasinet.

Mycket av forskningen kring tampering är gammal. Det vill de ändra på och de efterlyser nu nya verksamheter att undersöka. Vi ringde upp Peter Cronemyr, biträdande professor i Kvalitetsteknik, för att få veta mer om den kommande forskningen.

– Vi tänkte att vi skulle göra precis tvärtom mot hur vi brukar göra. Inte bli omskrivna i Kvalitetsmagasinet med färdig forskning, utan ta hjälp av tidningen att hitta bra verksamheter som vi kan forska kring, säger han och fortsätter:

– Det finns såklart massor av data via Epsi där Jacob är chef, men det behövs annan data för att det här ska bli bra. Man behöver förstå orsak och verkan. Vi vill vara mer nära när det tas beslut och se på vilken data besluten tas, får besluten avsedd verkan och kan det vara så att man styr på onödiga saker eller styr man inte alls även om man borde göra det.

Hur fick ni idéen att fortsätta med tampering-forskningen?

– Det har inte varit så mycket snack kring överstyrning de senaste åren förutom Magdalenas forskning och till viss del beror det på att man tror att Big data Analytics ska lösa alla problem men där saknas massa viktiga aspekter, säger Peter Cronemyr.

Kompletterar varandra

Mer konkret kom idéen till detta projekt efter att Peter presenterade på en SQMA-konferens nyligen.

– Efter det började jag prata med forskarna i Luleå och med Jacob Hallencreutz vid Uppsala. Vi kompletterar varandra väldigt bra för vi fokuserar på lite mer mjuka värden och de lite mer på hårda.

Kan du utveckla?

– Det vi vill undersöka är väldigt generellt ledningsgruppsarbete i någon typ av organisation. Det handlar inte bara om reglersystem, som representerar det hårda, utan även om socialpsykologi som är det mer mjuka. Har man en dold agenda eller är man rädd för att ta vissa beslut?

Hur ser planen ut framåt?

– Först vill vi hitta verksamheter att undersöka som vill vara med. Sen tittar vi på finansiering av forskningen och där tänker vi oss någon typ av industridoktorand eller kanske en universitetsdoktorand. Storleksmässigt tänker vi oss ett pilotprojekt med 3, 4, 5 verksamheter som är med.

Vilka verksamheter är drömmen att få in?

– Det mänskliga beteendet i ledningsgruppsrummen tror jag är ganska likartat i många verksamheter. Det vore ju en finess att ha väldigt olika organisationer så att man kan undersöka det och vi har redan lite känningar inom industri, inom bank med mera. Men vi skulle vilja ha mer inom kommun och regioner.