Skolutveckling hämmas av otydlighet
Forskning Otydlighet när det gäller roll och mandat samt olika förväntningar på gruppens arbete hämmar effekten av lokala skolorganisationers arbete med skolutveckling. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
I vissa kommuner får rektorerna ansvar för att hantera skolutveckling och implementering av nationella reformer. Andra kommuner skapar en egen projektorganisation mellan politiknivån och skolorna.
Daniel Nordholm har i sin avhandling följt en av dessa, en projektorganisation bestående av lärare och rektorer i en kommun, som skapades för att införa Läroplan 2011 (LGR11). Han fann att en otydlighet om vilken roll och vilket mandat projektgruppen hade hämmade de effekter arbetet skulle kunna ge.
– Politikerna förväntade sig att arbetet snabbt skulle leda till högre betyg. Rektorerna å sin sida ville se konkreta resultat i form av färdiga dokument, mallar, matriser eller andra redskap som de direkt kunde använda i skolorna, säger Daniel Nordholm.
Projektgruppen såg istället ett värde i själva mötet kollegor emellan. De ville använda projektorganisationen för att dra nytta av varandras olika kunskaper och på lång sikt bygga på kompetensen inom kommunens lärarkår. Otydligheten i uppdraget gjorde att ingen av intressenterna fullt ut fick vad de förväntade sig.
Eftersom materialet är hämtat enbart från en kommun går resultaten inte att generalisera till andra kommuner. Men utifrån svaren från alla landets kommuner till Skolverket på hur implementeringen av LGR11 gått, drar Daniel Nordholm slutsatsen att erfarenheterna från den kommun han studerat kan vara giltiga också för andra.
