Bra samtal kan förbättra psykosociala arbetsmiljön

På senare tid har fokus allt mer kommit att förflyttas från de fysiska aspekterna i arbetsmiljön till de psykosociala frågorna. Bland annat visade en rapport från Sveriges Företagshälsor i slutet av förra året att nästan varannan sjukskrivning i dag beror på psykisk ohälsa, vilket i sin tur har koppling till det psykosociala klimatet på arbetsplatserna.

– Att skapa en god psykosocial arbetsmiljö är i dag en stor utmaning för arbetsgivarna och avgörande för företagens konkurrenskraft, säger Tomas Backström, professor på avdelningen Innovation & Design vid Mälardalens högskola.

Ingen konsultinsats

Tillsammans med doktoranden Rachael Berglund har han genomfört ett forskningsprojekt, finansierat av AFA Försäkring, med inriktning på psykosocial arbetsmiljö. Slutsatsen är att arbetsgivarna med relativt enkla medel kan åstadkomma stora förbättringar.

– Det behöver varken kosta stora pengar eller kräva dyra konsultinsatser. Med rätt verktyg kan chefer och medarbetare på egen hand genomföra stora förbättringar, förklarar han.

I vanliga fall arbetar Tomas Backström och hans kollegor med områden som innovations-, kvalitets-och kunskapsledning. Men steget därifrån till psykosocial arbetsmiljö är inte så långt, menar han.

– Det handlar i samtliga fall om att få till en bra förändringsprocess, säger han.

Flera förbättringar

Det forskningsprojekt som nu presenterats bygger på en så kallad kvasiexperimentell studie på Volvo Construction Equipment, där försökspersonerna delades in i två olika grupper – en så kallad interventionsgrupp med drygt 50 personer och en kontrollgrupp med drygt 100 personer. Vid projektstarten hade båda grupperna en likartad psykosocial arbetsmiljö, men under projektets gång gavs deltagarna i interventionsgruppen också olika former av extra stöd.

Den eftermätning som ställdes i relation till förmätningen visade på signifikanta förbättringar i interventionsgruppen inom flera områden – support från chefer, relationer med kollegor, förståelse av arbetsroll och psykosocialt säkerhetsklimat.

– Förutom det kunde vi också se klara effekter på arbetsprestationen, konstaterar Tomas Backström.

Process för riskbedömningar

Vad var då hemligheten bakom den förbättrade arbetsmiljön?

Grunden utgjordes av en väl strukturerad process för riskbedömning där chefer och medarbetare tillsammans diskuterade problem, hittade verktyg och kom med förslag till förbättringar. Processen följde fem steg – identifiering, värdering, urval, åtgärder och uppföljning.

– Det kan tyckas som självklarheter, men är det inte. De flesta samtal som förs ute på arbetsplatserna ger uttryck för missnöje. Men man har däremot svårt att komma vidare med konkreta åtgärder, säger Tomas Backström.

Båda grupperna fick vid projektstarten hjälp att komma igång med sina riskbedömningar. Men under projektets gång fick deltagarna i interventionsgruppen dessutom extra stöd i form av olika utbildningar. Medarbetarna fick utbildning i psykosocial riskvärdering och cheferna genomgick en teamcoachutbildning för att lära sig hur man får igång en bra dialog och högre kvalitet i samtalen kring de här frågorna.

– Kvaliteten på samtalen visade sig helt avgörande för att nå framgång. Och för det krävs utbildning om både psykosociala frågor och samtalsteknik, betonar Tomas Backström.

Reflekterande samtal

Ett bra samtal om psykosocial arbetsmiljö handlar om mycket mer än att överföra information från chef till medarbetare, menar han.

– Det är inte samma sak som att samtala kring till exempel produktionsproblem – det här är reflekterande samtal där chefen varken har eller ska ha alla svaren, utan snarare vägleda och hjälpa medarbetarna att komma fram till lösningar, förklarar han.

En viktig framgångsfaktor är också, enligt studien, känslan av ägarskap. Det är viktigt att deltagarna planerar tillsammans och att cheferna äger utvecklingsprocessen. Att leda samtal kring arbetsmiljö är ingenting som kan överlåtas till en specialist.

Varandras arbetsmiljö

Tomas Backström råder fler att komma igång med den här typen av processer kring psykosocial arbetsmiljö. På nätet finns också många gratisverktyg som kan användas som underlag för hur man skapar dialog kring riskbedömningar och åtgärdsförslag.

– I grunden handlar det om att förenkla och skapa engagemang kring relationer. På arbetsplatserna är vi varandras arbetsmiljö – du är en del av dina kollegors psykosociala arbetsmiljö och dina kollegor är en del av din, säger han.